Anders Zorn (1860–1920)

Anders Zorn föddes i Mora den 18 februari 1860. Hans mor hette Grudd Anna Andersdotter och kom från en småbrukarfamilj från Mora. Fadern var en tysk bryggare vid namn Leonard Zorn som modern träffat under en säsongsanställning på ett bryggeri i Uppsala. Något äktenskap kom aldrig till stånd. Zorn växte upp med mamman och morföräldrarna i byn Yvraden i Mora. Leonard Zorn erkände faderskapet, men träffade aldrig sin son. Han avled i Finland 1872.

Tolv år gammal skrevs Zorn in i skola i Enköping. Tre år senare, 1875, antogs han som elev på Konstakademien i Stockholm. Från början hade han tänkt bli skulptör, men snart tog akvarellmåleriet över, det medium som skulle bli hans ända fram till 1887. På elevutställningen 1880 slog Zorn igenom med akvarellen I sorg (Nationalmuseum). Vid den tiden hade en del välsituerade stockholmare redan uppmärksammat Zorns talang och beställt porträtt av honom. Det var i samband med ett sådant uppdrag som han 1881 träffade sin blivande hustru, Emma Lamm. Hon kom från en judisk köpmannafamilj med starka kulturella intressen. Paret ingick hemlig förlovning i väntan på att Zorn skulle skaffa sig en säker inkomst.

De följande fyra åren tillbringade Zorn utomlands. Efter en sex månader lång resa till Spanien, slog han sig ned i London där han vann framgångar som porträttmålare. Hösten 1885 kunde han gifta sig med Emma Lamm (1860–1942). De följande två åren var paret i hög utsträckning på resande fot. Våren 1888 bosatte sig makarna Zorn i Paris, där de kom att stanna i åtta år, och varifrån de företog en rad resor. Somrarna brukade de tillbringa i Sverige, bland annat på Dalarö i Stockholms skärgård där Zorns svärmor hyrde sommarhus. De första åren som gift var mycket utvecklande för Zorn som konstnär. Hans akvarellmåleri nådde nu sin höjdpunkt med bilder som Törnsnåret (Zornmuseet) och Sommarnöje (privat ägo, skiss i Zornmuseet).

Under en vistelse i den lilla fiskarbyn St. Ives i sydvästra England vintern 1887–88 övergick Zorn till oljemåleri. Framgångarna följde omedelbart. En av hans tidigaste oljemålningar, Fiskare i St. Ives, ställdes ut på Salongen i Paris 1888 och inköptes av franska staten. Under följande år tillkom ett stort antal målningar som befäste Zorns plats på den internationella konstnärsscenen. På Världsutställningen i Paris 1889 tilldelades Zorn den finaste av franska hedersbetygelser, Hederslegionen.

Zorns rykte vilade framför allt på hans porträttkonst. Flera av hans porträtt tillkom i USA där svensken under sju resor nådde en makalös framgång. Bankirer, industrimagnater och politiker var villiga att betala astronomiska belopp för att låta sig avporträtteras av honom. Bland beställarna fanns till och med presidenter, Grover Cleveland och William Taft. En tredje president, Theodore Roosevelt, porträtterades av Zorn i en etsning. Etsningarna bidrog i hög grad till hans framgångar. Med Rembrandt som förebild utvecklade han en virtuos etsningsteknik, där han med skurar av streck bygger upp motivet. Totalt kom Zorn att utföra 290 olika blad.

I slutet av 1880-talet började Zorn arbeta i den genre som alltmer skulle komma att bli hans kännetecken – naket i det fria. Vattnets rörelser och ljusets reflexer på vattenytan hade länge intresserat honom; nu komplicerade han motivet genom att placera en modell vid eller i vattnet och försökte skildra en syntes mellan natur och människa. I sina bästa målningar tillför han det klassiska nakenmåleriet en ny sinnlighet.

Efter att i åtta år ha haft sin fasta adress i Paris flyttade makarna Zorn 1896 hem till Sverige och Zorngården i Mora. Med det följde ett ökat intresse för hembygden, vilket kom att speglas i Zorns måleri. Av konstnärens scener från Siljansbygden, dess allmoge och urgamla traditioner var Midsommardans (Nationalmuseum) den målning som Zorn själv värderade högst. Till hans mest kända genremålningar hör också Midnatt, Vallkulla och Dans i Gopsmorstugan, vilka samtliga tillhör Zornmuseet.

Paret Zorn fungerade som mecenater i många olika sammanhang, inte minst i hembygden. Ett resultat av detta är Mora Folkhögskola som tillkom genom deras ekonomiska och aktiva stöd och som ännu bedriver verksamhet. Under de sista levnadsåren blev Zorns hälsa allt sämre. Han gick bort i Mora den 22 augusti 1920 och begravdes på Mora kyrkogård.